Filosofi - Tid
Finns tid? Djuren vet inte vad klockan är. De vet inte ens vad tid är.
De är lyckligt omedvetna om vad som stundar och om tidpunkten för när saker ska ske.
Tid fanns inte heller för de första människorna - det var ett alldeles för abstrakt begrepp.
I årtusenden klarade människorna sig utan andra tidsbegrepp än dem som naturen erbjöd.
Men när organiserade samhällen började växa fram, behövde även tiden mätas och regleras.
"Vad är tid? Om ingen frågar mig, då vet jag.
Om någon frågar mig
och jag vill förklara det för honom,
då vet jag inte."
Kyrkofadern Augustinus
Ordet tid kommer troligen från ett gammalt verb som betyder stycka eller dela upp.
Instrument för tidmätning
Araber och kineser kunde mäta tiden med hjälp av en jämn ström av vatten som fyllde behållare efter behållare.
Soluret, som ger tiden som en skugga från en pinne, användes under antiken.
En tidig engångsklocka var det graderade stearinljuset.
Timglaset uppfanns på 1200-talet, tror historikerna.
Sand rinner genom ett hål och ner i en graderad behållare.
Sedan vänder användaren på timglaset och förloppet upprepas.
Den mekaniska klockan är jämngammal med timglaset. Drivkraften är en pendel eller ett lod.
Galileo studerade pendelrörelser i slutet på 1500-talet.
Han skissade på en maskin som använde pendeln och ett balanshjul - en oro.
Noggrannheten i de mekaniska klockorna ökade markant.
När urfjädern uppfanns i början av 1500-talet kunde uret göras litet. Fickuret föddes.
Utvecklingen inom finmekaniken gick vidare och till slut kunde man bära klockan runt handleden.
Armbandsur såg dagen ljus för drygt 100 år sedan.
På 70-talet kom de elektroniska armbandsuren och tiden blev digtial för gemene man.
Men hjälp av atomuren kan människan idag mäta tid med ofattbar precision.
Vi använder atomur till och med för att definiera tid - en sekund är den tid som ett visst antalet svängningar i en atom tar.
Kalendrar
Hinduerna i Indien har en kalender som sträcker sig ända till tidens slut. Det är ungefär 350 000 år dit.
Romarna skapade en månkalender - den julianska kalendern infördes i det romerska riket 46 f.Kr.
Den hade 30 dagar per månad. Det stämde dock inte med solåret som har drygt 365 dagar.
Den julianska kalendern började med mars.
Därför har september ett namn som betyder "den sjunde", fast den är den nionde månaden i vår gregorianska kalender.
Påven Gregorius XIII införde 1545 en ny kalender, som korrigerade felen i den romerska kalendern.
Den infördes i Sverige 1753. Den gregorianska kalendern använder vi i västerlandet idag - även i datorer.
Datorerna gör alltså att alla blir beroende av den gregorianska kalendern.
Den judiska kalendern utgår från skapelsen i Gamla Testamentet. Vårt år 2000 var i den judiska kalendern år 5761.
I den kinesiska kalendern inträffade vårt millenniumskifte under Kaninens år.
Då ska man enligt astrologerna undvika speglar, men gärna anträda en långresa eller skriva brev.
Enligt den buddistiska almanackan var det år 2541 när vi firade vårt millenniumskifte.
Muslimerna utgår från Muhammeds flykt till Medina. Den skedde enligt vår tideräkning år 622.
Muslimerna använder månår och år 2000 skrev de 1420.
I Japan gäller kejsarens regeringsperiod som tidräkning.
Vetenskaplig tid
Naturfolken har ofta en cirkulär tiduppfattning som följer naturens skiftningar.
För Newton var tiden linjär. Tiden flöt alltid framåt.
Einstein komplicerade tidsbegreppet och gjorde tiden beroende av betraktarens hastighet och ljushastigheten.
Han lät tiden bli den fjärde dimensionen.
Det finns ett fysikaliskt fenomen som gör tidsaxelns riktning viktig - entropin.
Entropin är ett uttryck för oordning. Med tiden så sprids materian i universum ut till en gles blandning utan variationer.
Då är temperaturen konstant i hela universum.
Termodynamikens andra sats utsäger att energi transporteras från varmare till kallare områden.
Det verkar alltså som om denna lag sätter en pil på tidens linje.
En sekund definieras som varaktigheten av 9 192 631 770 perioder
för den strålning som svarar mot övergången mellan två nivåer i grundtillståndet av cesium-133-atomen.
Dagens kosmologer tror att vårt universum kan innehålla "maskhål" till något annat universum där en annan tid råder.
|