Composia Tillbaka till Composia Reflektioner
-

Kultur - Nationer


"Vi är alla olika.
Det är därför vi har så mycket
att säga varandra."
Fons Trompenaars

Kultur - odlade värderingar och beteenden

Kultur är inte bara det som mätta och trygga människor kan ägna sig åt, till exempel teater, musik och filosofi. Det är inte heller begränsat till folkdräkt, fiol och knätofs en varm dag på Skansen i Stockholm. Kultur är också hur vi lever, vad vi tänker, hur vi umgås och vad vi anser vara viktigt. Kort sagt, alla våra beteenden och värderingar som människor har odlat på olika platser i världen genom historien.

Kultur är kopplad till grupperingar av människor som tillsammans har utvecklat framgångsrika värderingar och beteenden. Kultur följer alltså inte nödvändigtvis nationalstaternas gränser, eftersom de har ändrats då och då.

På nationell eller regional nivå baseras människors levnadsmönster på områdets förutsättningar genom årtusenden i form av till exempel temperatur, jordmån, religion och historia. Efter hand har anpassningen till dessa yttre förutsättningar transformerats till inre tankar och beteendemönster. Vi ser lätt skillnader mellan tyska och turkiska kulturyttringar – logik, ordning och reda jämfört med relationer, ta den tid det tar och intuition.


Kultur som statistik

Människors beteenden och värderingar i ett land varierar inom vissa gränser. Man kan se denna variation som en statistisk fördelning över ett brett spektrum. Det innebär att olika länders beteenden och värderingar överlappar varandra mer eller mindre. Samtidigt innebär det att de mest "extrema" beteendena och värderingarna är de som kopplas ihop med respektive land.

Jämför till exempel Frankrike och USA. Vissa värderingar i fransk och amerikansk kultur sammanfaller, andra bär sin nations särprägel. De mest särpräglade normerna och värderingarna blir stereotyper i andra nationaliteters ögon.

  • Fransmännens syn på amerikaner: naiva agressiva, informella, arbetsmyror.
  • Amerikanernas syn på fransmän: arroganta, översvallande, hierarkiska, känlosamma.


Kultur skapar ordning i kaos

Att hamna i en ny kultur innebär ett kaos. Man upptäcker att det finns oskrivna regler som man inte kan. Det är mycket svårt att få reda på dessa regler. Det känns som om man behöver uppfostras igen. I sin egen kultur rör man sig hemtamt och vet hur man ska tycka, tänka och bete sig för att inte göra bort sig.

Kulturmöten gör ens egen kultur synlig. När en svensk beskriver en japan säger han troligen att "en japan har en kamera på magen och är tystlåten, arbetsam och artig".

När en kines beskriver en japan nämner han kanske kameran, men inte att han är tystlåten, arbetsam och artig. Det anser sig kineserna vara själva, så dessa egenskaper är inte värda att nämnas. De lyfter inte fram något från kinesen särskiljande.

En chilenare tycker antagligen att svenskarna är svåra att få kontakt med. Svenskarna är så tystlåtna, känslokalla och reserverade. En japan tycker antagligen också att svenskarna är svåra att få kontakt med för svenskarna är så högljudda, stressade och närgångna.


Kulturens beståndsdelar

När forskare ska analysera och mäta kulturer brukar de välja några parametrar. Ett exempel på en sådan uppsättning parametrar är

  • maktavstånd
  • undvikande av osäkerhet
  • individualism
  • maskulinitet

Maktavstånd har att göra med hur människorna i en viss kultur ser på jämlikhet, dvs hur en människa värderas. Fysisk förmåga, intelligens, social status, rikedom och position har olika värde i olika kulturer.

Undvikande av osäkerhet har att göra med hur stora krav en människa har på en förutsägbar framtid. Viktiga faktorer för att kunna förutsäga framtiden är regler, anställningstrygghet och stresshantering.

Individualism har att göra med synen på individen och gruppen. I vissa länder är individualism ett tecken på misslyckande, i andra något värt att eftersträva.

Maskulinitet har att göra med graden av frihet, avancemang och förtjänst. Motpolen är femininitet där umgänge och vårdande aspekter är viktiga.


Exempel

Synen på individens möjligheter att påvarka varierar

  • En amerikan styr sig själv och är orsak till sina handlingar – "det finns inget som heter otur".
  • En japan är en del av naturen och influeras ständigt av andra, av högre makter och tillfälligheter – "det är den spik som står upp som träffas av hammaren".
  • För en arab är det Allah och ödet som styr.

Synen på tid varierar också

  • USA har framtiden stor betydelse. Det förflutna har liten inverkan. I kvartalsrapporterna ser man vad man har uppnått.
  • I Frankrike är det förflutna närvarande hela tiden och har stark influens på nuet och framtiden.
  • I Japan är också det förflutna närvarande i nuet, men framtiden har större betydelse.

En annan aspekt av tiden är hur vi hanterar samtidighet

  • I Italien kan slaktaren skära upp korv till en kund och fråga om det är fler som vill köpa korv utan att någon börjar tala om turordning.
  • I Sverige är expediten oartig om hon talar i telefonen samtidigt som hon betjänar en kund.
  • I Argentina klarar expediten att tala i telefon, betjäna kunden och beundra kollegans nyfödde son utan att någon känner sig avsnäst.
  • I Sverige är det mycket oartigt att komma för sent till ett möte.
  • I Turkiet är det mycket oartigt att inte hälsa på släktingen eller chefen när man är på väg till ett möte. Man visar respekt för dem med högre rang genom att ge dem ens tid. Den man avtalat mötet med hinner ju också förbereda sig bättre om man kommer för sent.
-
 © copyright Carl Axling 2003-2019 -